- cross-posted to:
- [email protected]
- cross-posted to:
- [email protected]
Bara på Sahlgrenska sjukhuset ska 2000 anställda bort
Anders Lindberg
Politisk chefredaktör
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Elisabeth Svantesson (M) väljer att inte kompensera kommuner och regioner för inflationen och högre kostnader. Det kommer att leda till den största vårdkris Sverige har upplevt i modern tid. Foto: Jerker IvarssonSahlgrenska Universitetssjukhuset är Sveriges största och Göteborgs viktigaste sjukhus med 350 000 patienter varje år.
Sedan 1782 har de vakat över göteborgarnas hälsa och i takt med den moderna läkarvetenskapens framväxt har man etablerat sig i absolut världsklass.
Men nu hopar sig mörka moln över sjukhuset. En perfekt storm av pandemi, inflation, svag krona och en ointresserad regering ger i år ett underskott på 1,2 miljarder kronor.
Och nästa år blir det värre.
Eftersom Elisabeth Svantesson (M) inte höjer statsbidragen i takt med inflationen kommer sparbetinget bli 1,7 miljarder, eller om man skriver ut det, 1 700 000 000 kronor.
Det är ofattbart mycket pengar.
Förutom en del materiel som inte köps in och hyreskontrakt som sägs upp motsvarar det omkring 2000 anställda. Mer än var tionde.
Cecilia Dalman Eek (S) är ordförande för sjukhusets styrelse. Och hon är arg.
Cecilia Dalman Eek (S) Foto: Johanna Ewald St Michaels– Först minskade regeringen våra statsbidrag efter valet, sedan ställer de oss i skamvrån i sin nästa budget. Och nu står vi här med dessa underskott, säger hon till Aftonbladets ledarsida.
Tidöpartierna gick till val på att vården skulle bli bättre i Sverige. Kristdemokraterna försökte profilera sig som ett ”sjukvårdsparti”. Man lovade en ”århundradets sjukvårdsreform” om man vann valet.
Verkligheten ser vi på på bland annat Sahlgrenska. I grunden handlar det som vanligt om pengar. Om inte regeringen höjer statsbidragen i takt med inflation och kostnadsökningar så kommer allt färre händer att få göra allt mer. Det är den enda ”sjukvårdsreform” som genomförs just nu.
– Jag ser en risk för att Göteborgarnas vanliga vård kan komma i kläm. Men vi måste främst lösa vårt uppdrag som universitetssjukhus och med specialistsjukvård, säger hon.
I klartext betyder det att belastningen på vårdcentralerna kommer att öka. På Sahlgrenska blir det dessutom sammanslagna mottagningar, färre vårdplatser och stressigare arbetsmiljö.
– Vi kommer inte att sparka folk utan lösa det genom att inte nyanställa varje gång någon går i pension eller slutar av andra skäl. Men det betyder att färre kommer att få ge den vård som behövs. Så blir det ju, säger Cecilia Dalman Eek.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset är inte ensamma. Organisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, har påpekat för regeringen att statsbidragen till välfärden ligger närmare 30 miljarder för lågt. Men Elisabeth Svantesson har valt att lägga pengarna på annat, och att sänka skatten.
Skånes Universitetssjukhus går i år back med 1,7 miljarder, Akademiska i Uppsala med 870 miljoner, Karolinska i Stockholm med 600 miljoner. Och även utanför storstäderna ser det nattsvart ut.
Region Östergötland går minus 1,1 miljard, Region Örebro län ungefär lika mycket och Västerbotten 487 miljoner. Och så fortsätter det.
Överallt går det ut över patienter och personal.
– Vi har arbetat under en så otrolig press de senaste åren, givetvis under pandemin men även därefter. Köerna har vuxit då vi har fått prioritera de allra mest sjuka, säger Christine Marttila, ordförande för facket Kommunal på Sahlgrenska Östra, till Arbetet.
Möjligen har Ulf Kristersson och hans regering lärt sig av Fredrik Reinfeldt. Även Reinfeldts första regering genomförde de mest impopulära reformerna först. Då var det nedskärningarna i sjukförsäkringen och utförsäkringar av tiotusentals människor. Självmorden bland sjuka ökade och cancersjuka tvingades gå till jobbet.
Men lagom till nästa val hade kritiken svalnat något och Fredrik Reinfeldt blev omvald.
Sannolikt tänker Ulf Kristersson likadant. Han drar ner på sjukvården nu och låter regionala S-politiker, som Cecilia Dalman Eek i Göteborg, ta smällen. Inför nästa val kommer situationen vara så katastrofal att även den minsta ”sjukvårdssatsning” från regeringen kan vara en valvinnare.
Är de så cyniska? Bryr sig regeringen så lite om alla patienter och personal i vården?
Det ser inte bättre ut.
Cecilia Dalman Eek ser regeringens sjukvårdspolitik som del av en bredare samhällsutveckling, bort från medmänsklighet och empati.
– I ett samhällsklimat som går ut på att peka finger och säga att människor får skylla sig själva och där man trycker ner människor är sjukhuset som ett fönster in i en annan tid. På sjukhuset är det viktiga vilken vård du behöver – inte vem du är.
Det är detta som raseras.
Pengar finns ju. Men det handlar om prioriteringar. Vi har rekordlåg statsskuld och Sverige är i praktiken ett skatteparadis för kapitalägare. Hela skattesystemet är riggat för de med höga inkomster och stora förmögenheter. Bara RUT-avdraget kostade staten 7,4 miljarder kronor förra året.
För Cecilia Dalman Eek väntar nu en mycket svår debatt. Hon står som ansvarig för göteborgarnas väl och ve och för sjukhusets 17 000 anställda men kan inte påverka statsbidragen från regeringen.
– Den här regeringen har visat att de vill ge vården mindre pengar. Det är att gå åt fel håll. Och jag hör heller ingen som efterfrågar detta. Vården behöver bli bättre, köerna kortare och kvaliteten högre. Det är vad jag hör från människor, man vill inte ha nedskärningar, säger Cecilia Dalman Eek.
Egentligen har Sahlgrenska Universitetssjukhuset stora möjligheter. Men risken är att det kommande sparpaketet slår undan benen för mycket av detta.
– Det gör mig ont att vi inte kan fokusera på att bli bättre utan måste skära ner. Det här fantastiska sjukhuset gör varje år fantastiska saker, det är vad vi borde prata om. Ny forskning som kan ge framtidens vård. Bättre arbetsmiljö och nya arbetsmetoder. Det finns massor av goda exempel, men nu måste vi alltså spara istället.
Elisabeth Svantesson har beställt de här nedskärningarna. Cecilia Dalman Eek har sannolikt rätt i att inga väljare vill ha det så här.
Men det är Elisabeth Svantesson som bestämmer.